Nu börjar det dra ihop sig. Startlistan har sakta fyllts på så nu på em onsdag är det 57 båtar på listan. Även fast Arkö Runt har en stor tradition som familjesegling så syns trenden att de mindre äldre båtarna försvinner från kappseglingarna, även här. En Express och ingen IF i startlistan, lite skillnad mot för ett antal år sen då det var tradition med egen startgrupp.

Nu får man se det som en extra stor utmaning att lyckas matcha nån av de modernare större båtarna på omräknad tid. Vi som seglar NF:en Lilla Blå som ska föreställa hottad, har ju dock fått en viss vana av att bli nedtryckta i skorna av Anders R på orginal NF:en Jenny (vi ursäktar oss självklart med att han är en fantastisk seglare  ), men vi är envisa och ger oss inte.

SMHI nu på em har en prognos på 2-3 m/s mellan SO och NO, så mycket talar för en lättvindsrace där risken att avkortad bana tillämpas kan vara ganska stor (mycket bra initiativ av OXSS att ha den möjligheten). Kommer alltså vara extra viktigt med att komma igång och att inte tappa något under första halvan.

Lätt NO som vrider till SO kan skapa ett medsolsrace där det kan bli mycket spinnakeråka.

Borde tala för att favoritskapet ligger hos nån av de större båtarna, möjligen med en vindsnabb undanvindsåkare som Roman i NF:en som joker. Men SMHI har inte alltid haft rätt...

Nu är det bara att se till att crusingpackningen åker ur och om möjligt få botten avtvättad innan fredag kväll.

Efter helgens två trimpass så är det mer hoppfullt än på länge. Lyckades för första gången få AWA att ligga inom ett snitt på 27-30 utan att tappa för mycket fart.Har bara kört med genuan så det får bli att spara focktrim till nästa år. Känns som om jag ska koncentrera resten av säsongens seglingar på att finjustera och dokumentera trimmet med genuan så att jag har den där grundläggande inställningen som jag så förtvivlat letat efter.Har nu lyckats glömma känslan efter det senaste racets bedrövliga kryss, så nu är det bara positiva tankar inför helgens Arkö Runt. Kan knappast gå sämre än förra året!

Vad har jag då gjort som (förhoppningsvis...) ger bättre resultat.

Nummer 1 är att jag loggat och analyserat plottade spår, kryssvinklar och fart. Har inte haft andra båtar att köra mot så svårt att säga nått om VMG, men det visar i vilket fall som helst på en förbättring.

Sen har jag satt dit infuckers på genuan så att jag kan kontrollera skotpunktens vinkel .

Antal ringar och tamp upp till liggande block med clamcleat på rufftaket (användes till skotvagnen på självslående focken).  

Och sist men inte minst har jag flyttat ner backstagsspänningen till en punkt som gör att man enkelt kan finjustera trycket med en hand när man sitter på railen och styr. 16 x utväxling men kan även läggas på winch ifall det behövs. 

Nu ska jag bara se om jag kan få Lilla Blå lyft i veckan så att vi slipper skylla på beväxtning ifall helgens race inte går ok   

Jobb, föreningsliv och en massa andra måsten, gjorde tyvärr att energin till att blogga sipprade ut någonstans mellan tangentordet och skärmen.. men så här i slutet av semestern tar jag tag i det igen efter att ha fått lite energi tillbaka!

Ibland tar det emot när man försöker lära sig nått. Men som nån klok person sa så är det desto roligare att lösa en svår uppgift än att inte ha några utmaningar alls! 

Att få fart i Lilla Blå på kryssen verkar dock vara en större utmaning än jag kunnat tänka mig. Efter att ha haft segelmakaren i båten, sett till att alla trimfunktioner finns på plats och skaffat instrument som gör att jag kan logga vad som sker, så är jag fortfarande inte säker på att jag hittat ett bra grundtrim som gör att man kan jobba med båtfart och känslan i båten. Ibland funkar det ok andra gånger inte alls.

Inför Ornö Runt så hade jag förhoppningar om att vi skulle få till ett bra race men det skulle tyvärr bli precis tvärtom.

Det började med att en av mina gastar var tvungen att lämna återbud och vi fick därför köra på två man. Ska normalt sett inte vara nått problem om det inte blåser för mycket, men nu sa prognosen 8-12 m/s. Rigg med backstag och minimalt med undanvindsträning gjorde att vi tog ett beslut att köra utan spinnaker även om det stod klart att den långa bogen utanför Ornö skulle göra att vi tappade massor.  

Efter en trevlig resa upp (fick även kryssa lite mot Roger i Magda som låg och körde lite utanför Ornö när vi kom upp)förtöjde vi bland de andra på fredag kvällen och kunde efter en enkel grillning krypa ner i bingen för en god natts sömn. Ut till start i god tid så vi kunde köra lite testrepor och kolla trim. Kändes som på gränsen att köra med full stor på två man men vi bestämde att vi skulle vinna mer på att lufta ur i byarna än att ha för lite power när det lättade ur.

Kom iväg helt ok vid märket strax efter de som kubbades mest och fick hyfsat fri vind då de ganska tidigt slog över till babord. Lyckades också vrida runt en ö tillsammans med en Rival 22 där vi tog några båtar på ett bra lyft utmed lovartslandet. Sen började problemen!

Vinden ökade lite och vi lyckades inte hålla kryssvinklar hur vi än jobbade med trim och skot. Här märktes det tydligt att vi inte har pejl på grundinställningen när det blåser lite mer och så här i efterhand borde vi nog revat ganska tidigt. Taskiga vinklar kombinerat med dålig fart = vi åkte hiss bakåt i fältet.

När vi rundade Ornös norra udde och vände söderut så vart det nästan helt plattläns, så vi valde att skära lite för att hålla drag i focken. Kanske skulle vi ha saxat och gått platt, men alltid svårt att säga i efterhand. Hur som helst så tappade vi så klart en hel del till och när vi vände innåt efter länsen hade vi större delen av fältet före oss.

Nu hade vinden ökat ytterligare och det byade 12 m/s på halvvinden. Vi slog då och då omkull så mycket att vi tappade fart även med i princip helt utsläppta segel. Efter ett extra kraftigt nedslag bestämde vi oss för att reva och efter lite snabba insatser mellan de värsta byarna kunde vi skota hem och börja jobba på sista kryssen upp mot målet.

Nu gick det avsevärt mycket bättre och vi lyckades plocka en del båtar som lite tröst i en annars bedrövligt race.

Inte mycket att skylla på utan vara bara att försöka ta lärdom till nästa gång   .

Vi bestämde oss för en tröstmiddag på Dalarö och att satsa på en tidig avgång hemåt nästa morgon.

Söndagen bjöd på undanvind och vi hissade på med fullt ställ. Mitt på mysingen hade vi tagit ett rev och när vi passerade Nynäshamn hade vi rullat in focken och gick på bara dubbelrevad stor. Trots det så toppade vi 12,34 knop i en surf och det kändes till och från lite obehagligt mitt i förtjusningen över loggens siffror. 

Korssjö, 17 s/m och uppgrundning när vi närmade oss Gunnarstenar gjorde att det kändes väldigt skönt att komma in i lite sjölä innaför Landsort.

Vi landade i hemmahamnen vid 20 tiden ganska slutkörda.

Helgen efter var det dags för NYSS traditionsenliga Juninatt. Start på fredagskvällen och målgång på lördagsmorgonen gör denna segling till nått ovanligt men väldigt trevligt (rekommenderas starkt till de som gillar en naturupplevelse tillsammans med kappsegling!). Tråkigt att bara 6 båtar ställde upp men mest synd om de som inte var med...

Tyvärr hade jag större manfall på gastfronten än på Ornö Runt   vilket ledde till att jag fick köra solo. Nu är det inte så farligt då vindarna nattetid på sommaren brukar vara lätta.

Spinnakerstart gjorde att jag kom iväg några minuter sent efter att ha misbedömt avståndet till linjen lite väl mycket i de lätta vindarna. Fick en helt ok spinnakerbog där jag fajtades med två Rival 22:or med erkänt duktiga besättningar. Första rundningen med rivning av spinnaker vart tyvärr 100 m åt fel håll efter lite trassel med nedtagningen, men det får man ta i solokör.

Efter en halvvindsbog i 20 minuter vred jag åter ned på plattläns och kunde hissa spinnakern igen. Nu var det raka vägen ner mot rundningen 15 distans bort. I en underbar stjärnklar natt med nån sekundmeters vind, kunde jag plocka in det jag förlorat på halvinden, och när det vred emot nära rundningen i nästan stilltje hade jag jobbat mig upp till andra plats efter den vindsnabba NF:en Jenny som vana trogen försvunnit i horisonten. 

Lyckades hitta några bra skiften fram till rundningen som gjorde att jag fick nån halv distans lucka till närmsta båt när det nu vart en sträckbog hemåt.

Nu började båtarna bakom att tugga ifatt då min fock inte riktigt räcker till på lätta lite öppna sträckbogar. Halvvägs hemåt vred det lite till och vi avslutade med 9 distans kryss i 5-6 s/m vind. Här borde jag haft bra fart men igen visade sig att nått inte stämmer alls. En Mälar 22 med SRS 1,06 kör i från mig med 25 minuter på kryssen och jag släpper även en av Rivalerna förbi mig på sista distansen in mot mål. FRUSTRERANDE!!!

Mycket jobb och annnat som förpliktigar gör att det inte blir några längre turer under första halvan av sommaren. Hinner dock med några korta kvällsturer där jag envist letar efter nått att skylla på när det gäller bristen på fart i mellanvind (lättvind funkar ok). Känns fortfarande som om jag gör något grundläggande fel med Lilla Blå, trots att jag läst varenda trimguide som finns! och provat allt som både segelmakare och duktiga andra seglare tipsat om.

För att få lite energi som motvikt till min frustration bestämmer jag mig för att se om jag kan komma över en begagnad genua att labba med. Efter lite surfande på webben hittar jag en oanvänd genua till en maxi 77 som jag slår till på.

Efter diverse utmaningar med att få skotpunkter, förhindra rullning av fallet runt profilen (1,5 m kortare förlik men ca 4 kvm extra) och även att göra backstagen enklare i hantering (blir ju lite meckigare nu när man måste skota genua), kan jag göra några första provrepor. Känns sisådär, möjligen lite mera drag när det byar ur men svårt att bedöma hur mycket.

Tar vid ett tillfälle med en kompis, som bland annat har ett gammalt SM guld i Rival 22 på meritlistan, och sätter honom vid rodret så att jag ska kunna utesluta att det inte enbart är min förmåga som rorsman som ställer till det.

Vet inte om det är positivt men jag får tydligt bekräftat av plottningen att det inte är jag som rorsman det är fel på, Lilla Blå vägrar fortfarande att kombinera fart och höjd.

Bestämmer mig trots allt för att mäta in Lila Blå med genuan också, nytt SRS blir 1.130 med både fock och genua i mätbrevet.

Har anmält till både Arkö Runt och Hyundai Cup som går inom några veckor så bestämmer mig för att göra ett extra ryck så här sista semesterveckan. Sticker ut och kör ett träningspass varje dag men med lite olika grundtrim för att se om jag kan se nått på plottarna efteråt.

Lite svårt då vinden har varierat lite väl mycket men idag så tyckte jag att jag hittade ett läge som kändes riktigt ok. När jag kollar plotten (nedan medsols varv) så ser det faktiskt riktigt bra ut...   

Mer testande i helgen...

Prognosen lovade 4-7 m/s och sol så Palle och jag kastade loss från bryggan strax efter lunch. Planen var att sticka ut på Örsbaken och jobba med krysstrimmet för att hitta en bra grundinställning att utgå ifrån, nu när riggen är lutad bakåt. Vi tänkte också passa på att se hur nya NX2 instrumenten funkar i "live" situation (har ju bara provat lite i hamnområdet innan).

Vi satte segel direkt i hamnbassängen och drog iväg på en tight sträckbog i smala rännan. Väldigt byigt med vindar upp mot 9 m/s som vred 30 grader, gjorde att det inte vart mycket trimmande utan mest båthantering för att ta oss de 3 nm ut till öppet vatten. Väl ute provade vi några olika inställningar på storen innan vi insåg att vi behövde börja med focken. När vi väl fått till bästa möjliga skotdrag på självslående skenan (känns som om vi behöver en hyfsat mjuk kurva på focken för att få bra kraft), så kunde vi igen jobba lite med inställningarna på storen i kombination med skotvinklar på focken. 

Alltid lite svårt att avgöra om man hittat rätt när man inte har andra båtar att köra mot, men efter nån timmes testande kändes det ändå som om vi hittat ett ok grundläge att utgå ifrån .

Tyvärr fick vi inte mycket hjälpa av instrumenten då loggen visade extremt olika farter på bogarna (loggen sitter lite offset på babordsidan och den visade ca 0,7 knop för mycket). AWA skilde också ca 5-7 grader mellan bogarna, men det borde bero på loggens input? Har idagsläget ingen gps signal in i systemet (ska jag koppla om lite så att vi får in garmin gps:ens signal i systemet,) så får läsa på lite i manualen om hur systemet beräknar och om det går att använda gpsfart i beräkningarna istället för loggens (ifall jag nu inte kan kalibrera upp den för de olika bogarna). Problemet jag ser här är att det verkar som om den visar helt ok när vi inte har för mycket lutning. Så vad göra? Nån som läser detta som har nått tips?

Hur som helst vände vi hemåt och fick en bra resa där det då och då byade upp till 10 m/s vilket gjorde att vi loggade en maxfart på 8,23 knop! Hyfsat för bara stor och fock...

Efter lite surfande på forum om nexus system hittade jag förklaringen på varför vinddata inte visades. Kopplingsschemat för NX2 servern stämmer inte om man har den senaste versionen av vindgivare! Tyvärr står detta inte någonstans, utan man måste förstå att serverns kopplingsschema är fel och att man istället ska koppla givaren till nätverket som anges i kopplingsschemat för givaren. Tycker att det borde tydliggöras någonstans i serverinstruktionen, så det blir några mail till återförsäljare och garmin så att nästa person som ska koppla upp ett system slipper bli bekymmrad.

Men nu funkar all givardata och tillsammans med Iregatta på paddan så känns det som om förutsättningarna för att starta mitt intåg i den "digitala seglingsvärlden" är goda   .

Prognosen för väder i morse var sol och stiltje vilket passade utmärkt för att genomföra så nogranna kalibreringar som möjligt av instrumenten. Som sagts i många trådar på Blur forumet så spelar utrustningen ingen roll om man inte fått till en bra kalibrering. Logg och HPC kompassen kalibrerades och efterkollades enligt instruktion, inga problem där. Vi gjorde också några logiska kollar av kurser mm som också verkar ha god noggranhet. Pitsch och roll på HPC sattes till 0 vid bryggan, vilket får visa sig om det stämmer när båten är under segel (kan tänka mig att pitchen eventuellt behöver justeras lite när besättning mm finns ombord).

Precis lagom när vi kalibrerat färdigt så kom det några sekundmeters vind och vi kunde göra några slag innan vi länsade hemåt (prognosen säger regn strax efter lunch) enligt tidplan.

Om vädret är ok på söndag så blir det en sväng ut på Örsbaken så att vi kan lägga ut några waypoints och börja lära oss att hantera informationen från instrumenten och Iregatta. Ska bli väldigt spännande!

Blå himmel och nöjd skeppare. 

Då var 1:a maj aktiviteten avklarad. Årets begivenhet var påmastning av NF inkluderat montering av masttoppsbeslag för Nexus vindgivare.

Var lite spänd på hur de teoretiska beräkningarna på att tippa masten 60 cm bakåt skulle funka i verkligheten, men denna gång så stämde allt  , så nu har Lilla Blå fått rejält lut på pipan.

Givarfästet kom på plats efter lite extra donande, då skepparen hade lyckats malla in distansklossen bak och fram! Nu vart det gängning och skruv med distanser istället för distanskloss, vilket i slutändan blev kanon. 

Masten kom på och allt verkar passa som det ska. Lyckades också med hjälp av min eminenta gast Palle och bästa   Jenny, få bort Lilla Blå från mastkranen utan att riva ner den dyra vindgivaren...

Lite mer fix och sen blir det spännande provtest i helgen för att se om tippningen har gett nått ökat rodertryck!

Lite kyligt och lätt regn, men Lilla Blå flyter fint i år med   

Nya rorkulten känns suverän och ekolodet verkar också funka med montaget av givaren inne i båten.

Dags att sätta fart med mastdetaljer så att påmastning kan ske så fort allt är klart och vädret funkar.

• Mastfot
• Toppbeslag med vindgivarfäste
• Elkablage
• Tätning av mastkrage
• Montering av nya toggels

Siktar på provsegling inom två veckor!

Söndagen tillbringades med fortsatt polering av däck och ruff. Var lite extra behövligt då det var en av sakerna som inte blev gjort förra året. Fick välbehövligt support i vaxandet av sambon   som kom ner och såg till att friborden glänser fint länge.

Hann inte riktigt med sittbrunnen invändigt, så sparar den till en trevlig bryggseglardag istället...

Motor fick också lite ny olja och svarade snällt med att starta på första försöket. Måste säga att jag har blivit väldigt förtjust i den lilla Yanmarn, känns som om den tycker om mig!

Avslutade med att montera den nya kurviga rorkulten så att man har nått att tygla en yster nydoppad NF med.

På onsdag blir det bad för Lilla Blå!